Att de här ska vara över.. Jag svettas, jag är trött konstant ( skulle kunna sova dygnet runt), jag tänker och jag tänker och jag tänker. Jag känner, jag känner inte, sen känner jag, sen inte.
Grejen är att de kommer inte släppa när hon väl är här ändå. Plötslig spädbarnsdöd kommer va i bakhuvudet hela tiden. Vi testa förresten andningsLarmet häromdagen, herrejävlar va känsligt. Höll jag ett finger mot sängen och andades registrerade den mig, sen när jag sluta kan jag säga att de pep jävlar. Fatta nervositeten om de väl går, eller någon glömmer stänga av de.. Hjärtat i halsgropen lär vi ha mer än en gång..
Synd man inte kan hyra ctg maskin och gå runt med, då skulle jag kunna va gravid utan oro.. Men de hade varit rätt klumpigt..
Nu ska jag städa 5 min sen vila så inte ryggen går av.. Hej på er
Bild på magens tillväxt 🙂
