Jippi!
Går som jag skitit ner mig och dör en smula var gång jag rör mig. På bara 2 dagar bröt skiten ut och gick från smärta 10 till 100..
Sjukanmälde mig på jobbet, dock känns de så jävla dumt. Men va ska man göra. Bokat tid till läkare, enligt bm skulle jag göra detta. Bm ska skicka remiss till rehab för händerna, du behöver skenor, jag har skenor, ja men då behöver du nya. Suck nej, jag behöver en operation till. Iaf i morgon ska jag gå till bm, hur det ska gå vet jag dock inte, cykel? nerför hela vägen, hem blir värre :-/
men nu ska jag inte klaga, sånt här ska jag ta, kan ta alla onda komplikationer egentligen, bara allt går bra den här gången.
Oja, jag tänker fortfarande dessa tankar, titt som tätt, 100 gånger om dagen. De går nog aldrig tänka bara positivt. Många har nog svårt att förstå min oro, så ska du inte tänka, lägg av de händer inte. Hur vet ni det? Så tänkte jag med innan det med Robin och Kevin hände. Men pang, så hände det, 2 gånger om inom loppet av 1 månad och 1 dag.
Idag har Michael varit på graven och fixat lite, ska inhandla sten m.m och fixa till det ordenligt i sommar, nackdelen är att det behövs vattnas 3-4 gånger i veckan för att blommorna ska överleva, så funderar allvarligt på kaktusar. Skämt och sido, men de finns säkert någon fin kaktus med blommor på 🙂
Nu ska jag få in min stora tjej i duschen som förövrigt tappade ytterligare en tand till igår 🙂 Nästa vecka fyller hon 6 år! Hon är stor nu, men hon är fortfarande liten, i mammas ögon iaf 🙂